Prosa

 

Julia.

Håller dig tätt, tätt...vid mitt bröst.
...i mitt hjärta.
Du är alldeles för underbar för den här världen.
Du är prinsessan...i vår sagovärld.
Den blå sommarhimlen har färgat dina ögon,
...så blå!
Den varma sommarnatten bor i ditt skratt,
...så varmt!
Jag gav honom min kärlek.
Han gav dig ditt namn, Julia.

Håller dig tätt, tätt...vid mitt bröst.
...i mitt hjärta.
Du är alldeles för underbar för den här världen, Julia.

 

Jag

Jag struntar i att leva för alla andra.
Dom, oavsett vilka ”dom” är…Dom fanns inte där när svårigheterna hopade sej.
Dom fanns inte heller där och delade dom lyckligaste ögonblicken i mitt liv.
Varför ska jag då leva efter vad en massa andra förväntar sej? Dom har inget att säga till om mer! Jag kommer inte längre att ge bort min styrka, jag vill ha den tillbaka, och jag ska använda den till att vara mej, att vara mej själv.

Jag vill göra mej själv lycklig genom att göra det jag vill, det som betyder nåt för mej! Det som jag verkligen vill göra kommer jag att göra. Jag kommer att hitta ett sätt att genomföra det på.

Jag är hellre ensam än mår dåligt tillsammans med någon annan.
Tänk att jag säger så…? Jag som låtit människor bruka våld på mej i rädsla för ensamheten.
Även jag brukade våld…Jag brukade våld på mej själv, när jag troget stannade i dessa människors närhet.
Om jag inte blir behandlad med värdighet och respekt så är det inte okej. Det har aldrig varit okej, det är inte okej, och det kommer aldrig att bli okej. Den stora skillnaden är att jag funnit kraft att välja.

Jag bryr mej lite om många.
Jag bryr mej mycket…Jag bryr mej väldigt mycket…om några få.

Om jag går miste om kontakten med mitt sanna jag på grund av att mina medmänniskor, ”dom andra” vill få mej att gå deras väg istället för min egen väg, då är det dom som ska ändra sej, INTE JAG.

Jag vill känna mening.
Jag vet vad som är min uppgift, vad jag ska uträtta här i livet.
Jag vill att mina vänner, dom riktiga, dom sanna ska se HELA MEJ. Jag vill att dom ska känna till mina värderingar, det som jag står för, och är. Jag har bara ett liv, ett försök...
därför har jag lärt mej att kompromissa mindre, och vara mer stolt över mej själv.

Ja, här står jag…Likt en clown med rund botten, så står jag upp…på egna ben. Här står jag, i ständig rörelse, till…och ifrån…och med en gränslös ödmjukhet inför det som jag kallar livet